Igår fick jag riktig hjärnsläpp.
Jag tänkte göra lite påssoppa till mig, så jag kokade vatten och hällde det i en Tupperware-shaker. Hällde i pulvret, locket, började skaka och PANG, så var det en riktig soppa på skåpsluckor och över den rena disken som Morgan precis diskat. Jättekul...
Soppan - eller rättare sagt sörjan, var överallt; på kaffebryggare och vattenkokare, all ren disk, diskbänk, skåpsluckor både över och under diskbänken, mina kläder - ja, överallt.
Då kom jag på att när jag var TW-försäljare så sa jag alltid att man INTE skulle ha varma eller kolsyrade drycker i just shakern. Smart att komma på det efteråt...
I dag har jag börjat träna igen, efter ett par veckors uppehåll. Det är faktiskt skönt att träna på söndag förmiddag, för då är killarna också och tränar så det är lugnt och skönt hemma och jag känner mig inte ensam om att plågas, förlåt jag menar givetvis träna.
Reprisen av Körslaget är perfekt att träna till också, för då tänker jag inte på att jag cyklar och styrketränar utan jag bara gör det. Fast när jag kom på att jag hade gjort 43 situps så tänkte jag att NU kommer jag att få träningsvärk i magen och det är bland det värsta jag vet.
Nåja, det var ändå skönt efter att ha duschat och ätit att nu kan jag säga till Morgan att jag också har tränat i dag.
Har helt glömt av att uppdatera när det gäller böcker. Började läsa "Fladdermusmannen" av Jo Nesbö och det var en riktig besvikelse. Efter att ha läst 100 av 358 sidor och fortfarande inte kommit in i boken så gav jag upp. Varför lägga ner tid och energi på en bok som inte ger en något? Framför allt inte när det finns så många böcker jag vill läsa.
Nu läser jag Nattfåk av Johan Theorin och den är verkligen läsvärd! Framför allt om man behöver komma ifrån vardagen ett tag.
Något som är häftigt med Facebook är att så fort det dyker upp ett namn från förr så loggar jag in och kollar om personen i fråga finns med där och jag har fått några napp. Det är häftigt, riktigt häftigt, att börja maila med folk som jag inte träffat på över 20 år. Haha, snacka om att man är gammal när man börjar tänka så här. Jaja, det får man väl bjuda på när man nästan är 42 år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar