Det känns lite lättare nu än för ett år sedan, när Kristian åkte.
Nu är de i alla fall tillsammans och det känns tryggare.
Jaja, jag kanske ska vara tacksam att mina söner ser till att jag rensar tårkanalerna minst en gång om året.
Egentligen tycker jag att det är jättehäftigt att de vågar göra det här. Jag är lite avundsjuk för att de vågar det jag hade velat göra när jag var i deras ålder.
Men det är känslomässigt jobbigt att inte ha sina barn nära och ibland är det svårt att släppa taget.
Men det är känslomässigt jobbigt att inte ha sina barn nära och ibland är det svårt att släppa taget.
I dag började även spanskalektionerna och det var himla kul. Det svåraste är att försöka få eleverna att förstå att de kan mycket mer än de tror och framför allt att de ska våga fråga och prata. Man går ju inte i skolan för att man kan allt, utan för att lära sig mer.
Morgan var i Saltholmen och badade med sina mentorselever i dag och jag var faktiskt riktigt avis på honom. Hade gärna doppat mig i lite saltvatten!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar