Aldrig mer!

Aldrig mer kommer jag att göra mig till för mina barn!
Och nästa gång som Morgan åker iväg så många dagar tänker jag bosätta mig hos mamma.

I fredags fjäskade jag för de kvarvarande barnen, så vi åt McDonaldsmat. Igår fick Max laga mat, så då blev det halv special - alltså korv med bröd och potatismos.
Så i dag tänkte jag spexa till det och laga riktig mat, så där som Morgan och min mamma gör.
Så jag tänkte att jag gör uruguayanska "milanesas". Redan igår hade jag köpt lövbiff, ägg och ströbröd hade jag hemma. Ställer mig och börjar panera köttet och det går väl ganska bra, förutom att jag inte fattar hur folk gör för att få paneringen så fin utan att bli kladdiga om fingrarna. Jag försökte få ner köttet i det uppvispade ägget och sedan i ströbrödet, men hur jag än gjorde så fastnade inte ströbrödet överallt, så jag tryckte ner köttet med fingrarna - varpå paneringen försvann från köttet för att fastna på mina fingrar.
Efter många om och men fick jag ner det panerade köttet i stekpannan och jag lät det stekas en stund. När jag skulle vända på köttet så lossade paneringen och vägrade följa med köttet, utan den ville vara kvar i stekpannan.
Nu började jag bli riktigt irriterad på den där satans paneringen, så jag bara tog ut köttet och la paneringen uppepå utan att bry mig om ifall det var på köttet eller inte.

Nåja, Maxen gjorde salladen, så den gick i alla fall att äta. Och för en gångs skull brände jag inte pommes friten heller.
När vi satt och åt säger Pernilla: "mamma, jag tror att du skulle ha stekt på svagare värme". Jaha, kunde hon inte ha sagt det när jag stod och stekte????

En sak är säker, jag ska aldrig mer göra mig till när det gäller matlagning!