I fredags skulle Morgan och jag gå och svänga de lurviga till gammal go 80-talsdisco.
Men natten till fredagen var Isabel och jag vakna mest hela natten, eftersom hon hade ont i båda öronen. Jag var alltså supertrött och så hade jag så himla ont i foten. Eftersom jag ville dansa visste jag att det inte var någon idé att gå.
Men efteråt fick jag veta att det ändå hade varit jättetråkigt och inte alls "vår" musik, utan det var mer 70-talsmusik, så vi missade inte så mycket.
Igår klagade Eeva - as usual - och frågade varför jag kallar det här för en "träningsblogg". Alltså, jag trodde inte att du var så intresserad av hur ont i rumpan jag får när jag cyklar.
Men visst, jag kan berätta.
I morse satt jag och cyklade till Let´s dance, som jag missat i fredags eftersom vi kollade på Så ska det låta.
Jag cyklade och cyklade och cyklade och jag svettades och svettades och svettades, men jag kom ingen vart ändå.
Emil vill att vi flyttar ner cykeln till källaren, så att han också kan cykla, men jag är tveksam.
Redan nu har jag svårt att motivera mig att sätta mig på cykeln, hur svårt blir det då inte om jag måste gå ner i hålan?
Just nu läser jag Anasarka av Marcel Aponno.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Mamma, hahhahahahhaa! Du behöver gå ner yttligare en trappa för att cyckla... Du säger ju att morgan alltid tjatar då kan han väl tjata om att du ska gå ner yttligare EN trappa till:)
Pernilla, du förstår inte riktigt.
Om jag måste gå ner för TVÅ trappor, så har jag redan tränat för dagen, då är det ju ingen idé att cykla, eller hur?
;-)
Silvia, nu ska jag göra tvkarriär igen. Debatt på torsdag, kl 22. Gudrun Schyman ska prata om skilsmässor eller något. Missa inte, ifall jag vinkar till dig! ;)
Ska jag absolut titta på, Julia!!
Skicka en kommentar