Svett och - nästan - tårar

I dag fick jag cykla extra länge, eftersom sadisten hade bestämt det.
Visst, jag gick upp, satte mig på cykeln och tittade på Nyhetsmorgon. I början gick det bra, men det blev segare och segare och till slut så var jag så svettig och hade så ont i rumpan så tårarna började nästan rinna.
Morgan har sagt att min rumpa skulle vänja sig, men jag undrar NÄR den ska göra det. Det är faktiskt jobbigt att sitta på en kudde och cykla!!!
Jag börjar även få träningsvärk i armarna. Det var det ingen som sa något om, att jag skulle få ont i armarna!!!
Gjorde även lite situps efter träningen, för jag vill så gärna bli av med magen.
Vågen börjar äntligen gå åt rätt håll! Det kanske var så enkelt som att jag hade fel dos på Levaxinet. Till sommaren ska jag försöka sluta med andra mediciner, vars biverkningar kan göra att kroppen samlar vätska. Men det tar jag till sommaren, för det är så jobba biverkningar när man ska sluta med den, så det känns bäst att inte jobba då så att jag kan fokusera på det.

Har läst ut Theorins bok och nu läser jag John Grishams senaste. Äntligen, för det var länge sedan Grisham kom ut med en ny bok, så detta har jag väntat på!!