Bland det första jag gjorde i dag var att halka på en träbro. Det gjorde riktigt ont i höger fot, men sedan gick det över ganska snabbt.
I dag hade jag inte ont i leder och vader och allt vad det nu kan vara, så det var faktiskt helt ok att springa.
Förutom då att Morgan Smarthuvud sa "spring till nästa träd". Hallå, vi är i skogen, i skogen brukar det finnas inte ett utan många träd, smarthuvud!!!
När jag påpekade detta för Morgan - som tydligen inte märkt att det fanns många träd i skogen - så sa han att jag skulle springa fram till pinnen.
Allvarligt talat, gör han sig till eller?!?!?!
För första gången sprang jag lite på asfalt i dag. Det var jobbigt och Mogge sprang bredvid och sa till mig att sträcka på ryggen och andas.
Det som kändes okej med detta var att det inte gjorde ont någonstans utan det var "bara" jobbigt. Det är en himla skillnad på att stanna för att man har ont eller för att man är så slutkörd.
Morgans träningstaktik har alltså visat sig ge bra resultat, men det är inte värt att man säger det högt för då mallar han väl till sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Vad bra att du tycker att träningen ger resultat, så då kan vi köra ett löppass till imorgon. Förmodligen ser du söndagen som helig vilodag och då blir det ingen löpning och på lördag är vi i Skara och tränar.
Men jag ska ju träna i Skara! När du är i och badar så kommer jag att köra ett stenhårt pass!
Och vem har sagt att du får läsa min blogg?
En blogg är som en dagbok - alltså hemlig!!!
Och du, din lilla sadist, jag älskar dig ännu mer än jag gjorde för 15 år sedan och jag är säker på att jag hade sagt ja i dag också!
Grattis på vår 15-åriga bröllopsdag, din lille sadist!
Bra sadisten! Ge henne ett extra pass, det behöver hon. Nu när det börjar visa resultat (trots dieten) så kör ännu hårdare - det som inte dödar, det härdar. Heja, heja.
Grattis på bröllopsdagen - vet att jag sade det igår, men måste få med det i inlägget också.
En kommentar till personen som tyckte att jag var feg för att jag inte skrev mitt namn utan kallade mig anonym - jag kan väl inte hjälpa att mina föräldrar inte hade någon fantasi när de döpte mig - jag heter det jag heter - alltså för att förtydliga för lågstadienivåeleven - jag heter "Anonym".
Skicka en kommentar