Bra förälder?

Vad är en bra förälder?
Är det när man låter sina barn göra som de själva vill?
Eller är det när man försöker få dem att förstå att det de gör är fel?
Hur man än gör blir det fel. Och det är alltid mamman som får skulden. Varför är det så? Varför är aldrig pappan den elake?
Man kanske skulle varit pappa i stället. Då hade man kunnat skita i barnen och sen ändå vara den snälle när man hör av sig en gång vartannat år.
Är det så här vi uppfostrar våra barn? Ska våra söner bli så här? Och ska vi låta våra döttrar acceptera att det är så?